Julhelgen

Julafton:
Start med full fart! Både jag och maken nattsuddade alldeles för länge dan före dopparedan, så vi var rätt trötta när klockan gjorde sig påmind där vid kl. 8, 8.09, 8.18, 8.27 och slutligen 8.36 då jag gav upp och hasade ner för att börja med operation påklädning. Barnen var helgalna för att det äntligen var julafton och frenesin höll i sig resten av dagen. Fattar inte hur det är möjligt att två små kroppar kan låta och röra på sig så mycket…

Tog en tur till kyrkogården som vi brukar för att tända ljus. Därefter bar det av till Coop eftersom maken förvägrats återlämna en trasig present (!). Jag hade dock turen med mig att träffa rätt person i kundtjänst, så det ordnade sig – tack och lov.

Sedan kom gästerna: alla tre Dotterns fadder och så mina föräldrar. Skönt att inte ha så mycket folk omkring sig, i synnerhet inte som jag redan var trött… Kalle Anka, äta, umgås, tomtebesök och så klappöppning… Tomtebesöket blev lyckat i alla fall… Dottern är däremot en ung dam med ett mycket skarpt sinne för detaljer. Hon konstaterade att tomten hade likadana skor som hennes far samt att han påminde mycket om honom. Jag tror att vi måste förbereda maskeringen mycket bättre kommande år eller så blir maken genomskådad. I år lyckades vi finta dottern bara för att vi pratat om att tomtar brukar kunna likna barnens pappor för att barnen inte ska bli rädda… Vilket ljug! Men det gick hem med en viss tvekan. Eller så är det dottern som lyckas bluffa oss.

Juldagen:
Släpa fötterna efter sig hela dagen och bara ha det lugnt och skönt hemma. TV-middag (julmat så klart)  framför Trollkarlen från Oz, sedan upp till mormor och morfar, där det var tänkt att barnen skulle övernatta. Maken och jag på bio (Arn – Tempelriddaren, som för övrigt var riktigt bra – se den om ni kan!) och så en sväng förbi barnen för att säga godnatt innan vi skulle åka hem. Men det blev ingen övernattning. Båda barnen ändrade sig och ville hem, tror att de inte var riktigt redo för att sova borta utan oss. Men det får bli en annan gång istället. Jag är glad över att de vågade säga vad de ville och tyckte kändes riktigt! Kollade sedan på Mansfield Park och började sticka mössa nr 7. Önskar bara att jag visste vad jag ska göra med den, hela familjen har redan varsin… Kanske skulle försäka sälja den? Den är ljusrosa med en regnbågsfärgad rand på sidan.

Idag, annandagen:
Vaknade av att dottern ruskade i mig och påminde mig om att jag lovat henne att inviga de nya skridskorna i dag: “Så jag tycker att du ska stiga upp nu, mamma”.

Sonen stod också på ett par skridskor för första gången i dag och han var superduktig! Det slutade med att han kunde ta sig fram så sakteliga och kliva upp igen på egen hand efter att ha ramlat. Hejja! Dottern stilade med att stå på ett ben och med att jaga sig far på isen. Roligt hade vi i alla fall!

Maken blev däremot utringd på jobb. Inte lika imponerande, men jag får försöka se det från den ljusa sidan och tänka på den extra inkomst det också innebär. I går ringde de på dagen, men jag undrar vad jag egentligen gett dem för intryck. Kvinnan som ringde lät påtagligt nervös när jag svarade…

Om ett par timmar bär det av till svärföräldrarna för middag. Tror att det kommer att bli trevligt, men jag är lite nervös för att vi ska drabbas av magsjuka eftersom svägerskans familj verkar ha haft en mindre duvning före och under julhelgen. Vi får väl tvätta händerna ordentligt