Det är lite lustigt det här med att vara sjuk hemmavid. Egentligen orkar man jag ingenting, men så kommer den där kreativiteten krypande i takt med att Panodilen gör sitt jobb. Den där lusten att fixa till de där småsakerna som jag länge gått och tänkt på. Som att få upp foton på familjen i den övre hallen… Det blir lite knöligt förstås att spika upp tre spikar och att gå upp för trappen eller för den delen att leta fram de där fotona, för jag svettas som en gris av minsta aktivitet och jag skulle tro att jag luktar apa trots att jag redan duschat en gång idag. Nu däremot tänker jag ta det mycket lugnt. Typ fixa en lunchmacka, en kopp rooiboste (blåbär-vanilj) med lite honung i och därefter lägga mig på soffan för att fortsätta med läsandet av ”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra”.
Resultatet av kreativitetskicken:
