Arkiv för 14 april 2008

h1

Min bästa vän – det är jag.

14 april, 2008

I dag har jag bestämt mig för att prata mer med mig själv i egenskap av min egen bästa vän. Det är väldigt lätt för mig att vara klok i kontakten med andra. Lätt att komma med goda råd om välbefinnande och mående, men jag glömmer bort mig själv.

Jag glömmer bort att vara min egen bästa vän också.

Från och med i dag tänker jag vara snäll med mig själv. Jag tänker ta hand om mig själv. Det finns bara en av mig och jag är viktig. Jag gör skillnad. Jag är en god människa med ett stort hjärta och det behövs sådana som jag. Tar jag inte hand om mig så kan jag heller inte göra den skillnad som jag vill göra.

Avslutar med min egen version av Vikingalagen som jag har inramad på toaletten (enda stället där jag hinner läsa och reflektera på dagtid ;) ) . Låna den gärna!

♥ Jag vet att jag är något.
♥ Jag vet att jag är lika god som andra och alla andra lika goda som jag.
♥ Jag vet att jag är lika klok som andra, ibland klokare.
♥ Jag vet att jag är lika bra som andra. Om jag gör mitt bästa kan jag också uppskatta dem som är bättre.
♥ Ibland vet jag mer än andra.
♥ Jag är inte förmer än andra – men jag är enastående som alla andra.
♥ Jag duger till mycket!
♥ Jag skattar med värme och ömhet åt mig själv och min värld. det gör mig fri!
♥ Jag vet att många bryr sig om mig.
♥ Jag kan lära andra en hel del och lära av dem.
♥ Varför? För att jag är någon! En som behövs!

h1

Engla och Pernilla

14 april, 2008

Ord kan inte beskriva den känsla jag får när jag tänker på Engla som mördades när hon för första gången fick cykla hem ensam från träningen. Vad är det för kräk som gör sådant? Bunta ihop och slå ihjäl! är det första jag kommer på. Primitivt och omoget kanske. Men det finns stunder då det är skönt att vara både omogen och primitiv. Men det finns inga ursäkter för att ta ihjäl en annan människa. Aldrig någonsin. Motsägelsefullt: ja. Men ett dödsstraff kan också vara alldeles för lindrigt ibland…

Det enda jag kan känna någon slags positiv känsla inför är att ytterligare ett mord fick sin lösning. Att två familjer vet vad som hänt, att de inte behöver leva i ovisshet även fast beskedet de fått är ett av de hemskaste besked man kan få. Att kräket till gärningsman är fast, att han inte kan göra någon annan illa – på ett tag. Jag önskar att han hamnar bakom lås och bom för resten av sitt liv. Det gör jag verkligen.

Idag går mina tankar till Engla, Pernilla och deras familjer.