*hick*

Det ska vara USA… Tack Gode Gud för att det finns undantag även där, men jag undrar om ”My Beautiful Mommy” någonsin skulle ges ut här i Sverige? Jag är mållös!

Läs mer: http://www.aftonbladet.se/foraldrar/article2274266.ab

Döden

Döden är en synnerligen närvarande gäst i vårt hushåll nuförtiden. Dottern funderar mycket på detta och frågar, klurar, är rädd för att sova, somnar i stort sett bara om någon ligger bredvid henne i sängen, kommer över till ”storsängen” i princip varje natt etc. Idag blev hon jätteupprörd vid middagsbordet, började gråta och ville själv inte dö, ville inte att vi skulle dö, ville inte att någon skulle dö. Äter vi kött frågar hon vem som dödat grisen/renen/älgen/kon/fisken/räkan/kycklingen…

Jag säger som Astrid Lindgren: ”Döden, döden”.

Att hon blev så ledsen idag påverkas ju också av att hon var jättetrött och av att hon var ledsen över att bästisen och en annan flicka gav sken av att dottern inte var välkommen att leka vid samma vattenpöl som de befann sig vid: ”Nu är vi här!”, hade bästisen visst sagt och det tog tydligen hårt. Dottern hade dock inte pratat med fröknarna om detta, utan valde att bara bli sur och gå därifrån. Det är aldrig roligt att se sitt barn ledset, men samtidigt vet jag ju att dottern också kan vara taskig med sina kompisar till och från. Barn kan vara grymma mot varandra. Hu!

Det var mest en passus…

Åter till döden… Vi har hittills försökt vara ärliga när hon undrat över något (det händer att barn dör, men de flesta dör av ålder etc), men med tanke på hur det utvecklat sig så börjar jag ifrågasätta det kloka i det. Samtidigt känns det helt främmande att ljuga om en sådan sak. Det är säkert en fas, precis som så mycket annat och dottern är en känslig själ. Jag önskar så att det fanns en patentlösning för att få henne att känna sig trygg igen… Men Rom byggdes ju inte på en dag och jag tror inte att det här heller går över på ett kick. Det fungerar ju uppenbarligen att finnas till för henne och svara på hennes frågor, att krama henne mycket och ofta och att försöka ha lite mer tålamod än vanligt. Men ändå: Tänk om jag kunde trolla…

Skor, skor, skor…

Nu har jag ledsnat på att bli blöt om fötterna! Inhandlade således ett par stövlar som är lite roligare att ha inne stan jämfört med de gröna Tretornstövlarna som jag annars klafsar omkring i skogen med ;) De nya flashiga doningarna:

I like!

Sedan har jag länge varit sugen på ett par gammeldags hederliga träskor! I dag fick ett par sådana också följa med mig hem Ett par vita, blommiga saker *haha*

Känner mig som värsta fashionistan och modebloggaren nu… Maken kommer att gråta när han inser att jag utökat skogarderoben

*****

Uppdatering på makens begäran (det är noga ibland *hihi*). Han grät inte alls över min utökade skogarderob utan uttalade följande:
”Träskorna var söta och stövlarna var riktigt käcka”.
Så. Nu fick han också komma till tals