Maken nattade barnen häromkvällen. De läste sin sedvanliga godnattsaga innan det var dags att släcka och lägga huvudet på huvudkudden. Barnen är inne i en aningen mörkrädd period nu, så maken lade sig på saccosäckarna mitt på golvet för att vänta. Plötsligt hör han:
”Pappa! Du måste vara tyst! Jag kan inte sova när du snarkar så högt!”.
Maken har alltså somnat före barnen, dottern har definitivt inte kunnat komma till ro till ljudet av sin fars snarkande.
Får vi be om ssssssstörsta möööööjliga tyyyssssssssssstnad… 
~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
Lägger också in en bild, tagen en av de få vackra kvällar vi haft. Får jag färg nu beror det bara på att jag börjat rosta…
