Smärtsamt härligt!

Standard

Tja… Okej… Jag erkänner att formen uppenbart inte är den bästa. Jag har lite träningsvärk idag. Framförallt i de bakre regionerna och i låren. Det märks att det var länge sedan jag höll på med freestyle och att kilona smugit sig på! Barnen klagade lite på onda fötter idag, men de sprang, skuttade och smög fram i stort sett hela vägen till och från Kratersjön nära Björkliden (6 km tur och retur), så jag klandrar dem inte. Men sedan kan jag inte påstå att det märkts på deras aktivitetsnivå att de skulle ha haft ont just någonstans 🙂 Oavsett vilket var gårdagen värd varenda liten smärtförnimmelse idag!

Vår vad-skulle-du-göra-om-det-här-var-din-sista-sommar-grej var en dagstur till fjälls. Ett väldigt spontant infall, vilket inte är helt likt oss. Men med tanke på att hela gänget är helledigt och vädret skulle vara bra, så behöver ju inte allting planeras in i minsta detalj heller. Bra skor att gå i, matsäck, ombyte och regnkläder i ryggan räcker långt. I synnerhet om det rör sig om en kort dagstur i lättvandrad terräng.

Björkliden bjöd på blåst, växlande molninghet och lite lätt duggregn just innan vi skulle åka hem. Det kunde inte ha varit bättre. Det var lagom svalt för lillskräpet som roade sig med att leta upp och kånka på diverse döda lämlar, barnen behövde inte klaga över mygg eller värme utan hade kraft att leka Indiana Jones för fulla muggar både på vägen till Kratersjön och därifrån (därav springandet, skuttandet och smygandet). Syster Yster sammanfattade det ganska bra sett ur barnens perspektiv: ”Först ville jag inte åka hit, men nu när vi är här så tycker jag att det är jätteroligt!” Jag och maken fotade lite, men framförallt hade vi en helt underbar tur! Det är verkligen livskvalitet att ha en så fantastisk natur så nära inpå knuten och att kunna ta del av den tillsammans med sin älskade familj!

Bilderna kommer som utlovat. Jag, kameran, rätt dator och överföringssladden har bara inte befunnit oss i samma rum än… 😉

Annonser

Om den här sommaren vore den sista…

Standard

…vad skulle du göra då?

Frågan dök upp i mitt huvud när jag pysslade med något som jag längre inte minns vad det var. Svaret dröjde en smula, men kom ganska snart…

Jag hade inte varit hemma och städat. Jag hade inte stressat med att byta blomjord. Jag hade struntat i att korta av gardinerna så att de blir de släta kappor jag vill ha. Nä! Jag hade tillbringat tid med min familj. Jag hade gjort dagsutflykter med dem. Jag hade åkt och fiskat med dem. Jag hade suttit och spelat spel, sprungit och spelat fotboll och brännboll. Jag hade gjort i ordning matsäck och åkt ut till skogs och plockat bär med barnen, eller kanske bara gjort upp en eld och suttit vid den.

Därför gjorde vi också slag i saken, slutade tänka efter för mycket före och bestämde oss för att göra en av de där sakerna som man annars bara tänker att man ”borde” göra. Vad skönt det kan vara att bara skita i alla måsten hemmavid och bara göra något kul tillsammans!

Länge leve livet! ♪

Bilder kommer senare 🙂

Liten blir stor

Standard

Lilleman (den fyrbenta, alltså) har börjat bli stor. Idag lyfte han på benet för första gången. Jag låg själv och sov, men Maken berättade om tilldragelsen. I vilket fall som helst var det inte oväntat. Han (hunden, inte Maken) har visat mycket större intresse för att ”läsa tidningen” på diverse stolpar och ställen och har pinkat oftare på rundorna. Tacksamt nog, så är han inte särskilt trotsig än. Visst kan han testa gränserna och bjuda in till bus. Men när man sänker rösten lite och rynkar ögonbrynen faller han ändå till föga. I skogen kan det vara lite småläskigt att vara själv, bäst att hålla koll på morsan fastän det finns mycket att lukta på… Jag hoppas verkligen att det ska hålla sig på den nivån, men räknar med lite kraftigare test av tålamod och nerver.

Som om det sedan inte skulle vara tillräckligt med en hund som just börjat lyfta på benet, så finns det också två krisande barn i huset med allt vad det innebär i form av konflikter dem sinsemellan. En Lillstrumpa som verkar ha en senare variant av sexårskrisen – å ena sidan ska han vara stor och cool, å andra sidan är han liten och stackrig och ska helst sitta i knäet och kramas. Syster Yster tycker att det mesta är läskigt, oroar sig för mycket och har magont kombinerat med sömnsvårigheter. Men så blir hon nio år till hösten också.

Tur att undertecknad bara blir yngre, precis som Maken 😉

Med Oslo och Utöya i mina tankar

Standard

Men allvarligt talat… Varför? Jag förstår inte grejen ens med bästa vilja… Vad vinner man på terrorism och vansinnesdåd? Management by fear, kan jag möjligen tänka mig är ett skäl. Men det har ju knappast visat sig vara ett hållbart styrelsesätt om man ser till hur det sett ut för olika typer av envälde rent historiskt…

Hushållets budord #4

Standard

När mor i huset är på det humöret att hon helst vill kasta en yxa i ryggen och ett spett i ögat på de (barnen undantagna) som tjafsar med henne – låt henne tvätta fast 28 maskiner tvätt och shoppa fast 14 nya väskor oavsett om det behövs eller inte, eftersom just tvättandet och shoppandet tycks ha en terapeutisk effekt.

Vackert väder och lite avskildhet gör susen!

Standard

Planen för idag var att promenera, klippa gräsmattan, hjälpa svärmor med en beställning över nätet och att ta in posten hos mina föräldrar. Det slutade med att jag förutom promenaden, gräsklippningen, nätshoppandet och postintagningen också hunnit med att klippa ner häcken på framsidan av huset, att rensa ogräset från jordgubbslådorna (har förresten lite pottis på gång där också – kul att det funkade!), att gå med grästrimmern runt huset för att få bort lite gräs som gräsklipparen inte rår på, tvätta lite och slutligen hann jag med att göra lite rea-fynd också. Halleluja! Jag begriper inte vad det var som hände, men jag gissar att det delvis hänger ihop med härligt sommarväder, men framförallt att jag fått dona med mitt i fred, dessutom är det är lite praktiskt att jag håller mig lite i avskildhet somliga dagar varje månad – tänker på de dagar då de tre bokstäverna PMS härjar som värst. Men för att återgå till det där med lugn och ro så kan de ständiga avbrotten som annars dyker upp kan få den bäste att ge upp och hamna framför datorn 😉 Nu återstår bara ytterligare lite tvätthängning innan det är dags att landa i sängen med höstens kataloger för lite ”fönstershopping”…

Good night Sweden, wherever you are!

Två veckor

Standard

Sitter och försöker landa såväl efter semesterresan som efter kvällens biobesök. Maken och undertecknad har tillbringat de senaste 10 åren som gifta och passade på att anlita farmor som barnvakt för att kunna titta på Harry Potter och Dödsrelikerna del 2 på bio. Det går inte att komma ifrån att film är bäst på bio. Så är det bara.

Semestern har också varit av den händelserika sorten. Den började förstås väl sorgligt med att vår älskade gammfarbror fick vandra över regnbågsbron för att möta sin kumpan som gjorde samma resa för drygt två år sedan. Men det var på sätt och vis också skönt att få lämna hemmet direkt efteråt… Märkligt hur sorg egentligen fungerar, men någonstans har jag också lärt mig att det är bäst att bara flyta med den ibland. Den gör mest nytta då.

Vi åkte i alla fall österut, som vi brukar, men fortsatte sedan till de sydligaste delarna av Finland för att förära min kära faster med ett besök. Vi hann med att se ett jättefint miniatyrland, göra en kort kryssning utmed en vacker å (fast när jag såg skicket på skepparen började jag undra om det var så klokt egentligen – vet inte hur brukligt det är att de i stort trampar luft och har öl med sig i sina väskor), umgås med faster och hennes man och slutligen med ett besök på det fantastiska Linnanmäki… Inte blev jag åksjuk av karusellerna heller, så det var med nöje jag ”offrade mig” för att hänga med barnen på diverse karusellturer.

På hemresan började däremot bilen krångla och även fast jag stundtals kan längta efter lite spänning i tillvaron så kan jag inte påstå att det ska behöva bli spännande mitt i natten, mitt på den finska landsbygden där den öppna macken mer var att likna vid en restaurang/matbutik snarare än en mack där det faktiskt kan finnas reservdelar och ev. verktyg att låna. Allt löste sig med en flaska sonax rengöringsgocka i alla fall och nu kan jag stoltsera med att ha fått en ojämnt gående bil att gå jämnare också 😉

På plats i sommarparadiset så har vi bara känt lugnet. Mycket har hänt förstås, men det har varit otvunget. Syster Yster och Lillstrumpa har varit otroligt kreativa i sitt lekande och har inte rört sina DS under vistelsen där. Det är stort. Yster fick kläm på simmandet på både mage och rygg, Lillstrumpa i det närmaste också. Båda har börjat testa på att dyka och med tanke på hur begränsade badmöjligheterna är här i hålan det närmaste året så är jag väldigt glad över det! Utöver badandet har vi roat oss med att plocka jordgubbar och jag måste säga att det är en grym trivselfaktor i att trampa omkring i ett jordgubbsland och plocka sina egna bär jämfört med att köpa dem färdigförpackade. Jag blir väldigt förvånad över att läsa att självplocket är på utdöende…

Jag har för egen del också hunnit med att läsa några böcker:
Radhusdisco av Morgan Larsson – hög igenkänningsfaktor och en riktig sidvändare! Rekommenderas!
En dag av David Nicholls – otroligt fängslande och en bok som var otroligt svår att lägga ifrån sig. Rekommenderas också å det varmaste!
Anonyma skoälskares klubb av Beth Harbison – ett måste för alla som gillar skor! 🙂 Rekommenderas!
Lågvattenmärket denna sommar ser ut att vara den bok som just nu ligger på nattduksbordet: Babbeldrottningen i New York av Meg Cabot. Den känns just babblig och jag känner inget direkt sug att läsa ut den som jag gjorde med de andra böckerna.

Nu återstår i alla fall drygt halva semestern och den kommer att avnjutas hemmavid. En del fixande blir det förstås, men också sovmorgnar och framförallt lugnare tempo! Det blir nog bra med det 🙂