Många är sätten på vilka man kan hälsas välkommen hem med när man har hund. Några av dem som vi varit med om är (personer känsliga för diverse kroppsvätskor rekommenderas att sluta läsa nu):
* En glad viftande svans ackompanjerad av små skutt.
* Hysterisk lycka tillsammans med kullerbyttor (Japp! Mini gör kullerbyttor… Han kör in ena frambenet under sig, böjer ner huvudet och kullerbyttan/framåtfallet är ett faktum).
* Höga fyrfotahopp.
* Surt gloende från bädden.
* Ett skamset hängande huvud tillsammans med en ödmjukt och frenetiskt viftande svans (ok, något har hänt – men var?).
* En überlycklig jycke som springer fram igenom ett hav av toalettpapper på golvet.
* En jättelycklig hund och söndertuggade köksskåpshörn.
* En underluggblick från bädden under trappen som pyntats med after eight- godis- och leksaksförpackningspapper.
* En hårig säng på övervåningen där det till och med fanns huvudavtryck efter hunden på kudden.
* En stor hög med racerbajs på mattan i barnens rum på övervåningen.
* En glad hund som bara hinner titta på dig innan spyan på hallgolvet är ett faktum (är jag så ful?).
En sak är då säker – det är aldrig tråkigt att komma hem 🙂
Pippi 